Hur bestäms rollcentrum?

Jag kom att tänka på en sak: när började även vanliga bilentusiaster höra talas om rollcentrum?

När jag själv började intressera mig för hjulupphängningar visste jag knappt ens skillnaden mellan en fjäder och en stötdämpare. Så självklart hade jag ingen aning om vad ett rollcentrum var.

Numera stöter jag däremot på ordet ”rollcentrum” ganska ofta.

Själva begreppet rollcentrum är inte särskilt svårt.

Men om man bara säger ”Rollcentrum är centrum för bilens krängning” är det nog inte många som förstår vad det egentligen innebär.

För att verkligen förstå det behöver man använda bilder.

Så i dag tänkte jag försöka förklara rollcentrum på ett enkelt sätt, med hjälp av bilder.

Men först måste jag få komma med en liten ursäkt.

Jag vill ju inte att du ska läsa ända till slutet och sedan klaga: ”Hallå! Det där var ju inte alls enkelt!”

Så jag kommer med min ursäkt redan nu.

Det finns gott om ingående förklaringar av rollcentrum.

Och om du kan läsa en sådan förklaring och förstå den ordentligt, behöver du förmodligen inte alls läsa det jag tänker skriva här.

Du behöver inte läsa det här.

Men jag tror också att en del läser sådana tekniska förklaringar och ändå inte riktigt får grepp om hur det hänger ihop.

Även riktigt tekniska ämnen går att förklara på ett förvånansvärt tydligt och lättillgängligt sätt.

Men bilar är komplicerade, så vissa förstår medan andra inte riktigt hänger med.

Jag, som har en humanistisk bakgrund och knappt kan något om fysik, tänker ganska ofta: ”Kan du inte förklara just den här biten lite tydligare?”

Och det är precis vad jag tänker försöka göra den här gången: förklara det ännu enklare, med mina egna ord.

Nåväl, nog med den långa inledningen.

Så hittar man rollcentrum

Vi börjar med att ta reda på hur man hittar rollcentrum.

Double-wishbone suspension geometry used to find the roll center

Anta att vi har en hjulupphängning med dubbla triangellänkar och en geometri som ser ut så här.

Börja med att dra en linje längs den övre länkarmen på ena sidan och förläng den.

Line extended along the upper arm of the suspension

Gör sedan samma sak med den undre länkarmen.

Line extended along the lower arm of the suspension

Punkten där de två linjerna skär varandra kallar vi P.

Point P where the extended upper and lower arm lines intersect

Dra sedan en linje mellan punkt P och mitten av däckets kontaktyta mot marken.

Point P marked on the suspension diagram

Line drawn from point P to the tire contact patch center

Gör därefter samma sak med hjulupphängningen på andra sidan.

Same construction line drawn on the opposite side suspension

Punkt M, där de två blå linjerna skär varandra, är rollcentrum.

Det innebär att punkt M är bilens momentana rotationscentrum när den kränger.

Det här kan säkert till och med ett barn lära sig utantill.

Men det viktiga är att förstå varför det fungerar så.

Om du inte förstår resonemanget bakom glömmer du det lika fort som du har lärt dig det utantill.

När du väl förstår ”Jaha! Det är därför rollcentrum hamnar just här!” glömmer du det inte lika lätt.

Varför punkt P är det momentana rotationscentrumet

Nu ska vi alltså fundera på varför rollcentrum bestäms på det här sättet.

Suspension diagram used to explain why the roll center forms at this point

Börja med att titta på den undre länkarmens infästningar.

Det är dem jag har markerat med gröna cirklar.

Lower arm mounting points marked with green circles

Vi kallar infästningen mot hjulhållaren (på hjulsidan) för L1 och infästningen mot chassit (på karossidan) för L2.

Lower arm mounting points labeled L1 and L2

Om vi håller punkt L2 stilla ser vi att punkt L1 roterar runt L2.

Point L1 rotating around fixed point L2

Samma sak gäller den övre länkarmen. Om vi kallar dess två infästningspunkter A1 och A2,

Upper arm mounting points labeled A1 and A2

ser vi att A1 roterar runt A2.

Point A1 rotating around fixed point A2

När hjulet rör sig följer både den övre och den undre länkarmen med.

Det ser alltså ungefär ut så här.

Upper and lower arms moving together as the wheel moves

Nu tittar vi en gång till på hur den undre länkarmen rör sig.

Close-up view of the lower arm's movement

Jag vill att du föreställer dig exakt det ögonblick då den undre länkarmen börjar röra sig.

Inte när den redan har hunnit röra sig en bit, utan just i det ögonblick den börjar röra sig.

Vilken riktning är punkt L1 på väg att röra sig i just då?

Den är på väg i den riktning som pilen visar.

Med andra ord rör den sig vinkelrätt mot den undre länkarmen.

Om du nu tänker ”Vänta lite! L1 rör sig ju i en cirkel runt L2. Hur kan du då säga att den rör sig rakt?” så har du helt rätt.

Men vi tittar bara på precis det ögonblick då rörelsen börjar, så försök att se det så.

Det här är själva nyckeln till dagens resonemang, så om du inte riktigt hänger med än … håll ut.

Med andra ord:

Arrow showing the initial direction of motion of point L1

I just det ögonblick en punkt börjar röra sig längs en cirkelbana går rörelsen i cirkelns tangentriktning, precis som pilen visar.

Men vi kan också vända på resonemanget. Om punkt L1 från början rör sig i den riktning som pilen visar,

Possible circular path matching the initial direction of point L1

kan cirkelbanan förstås se ut så här.

One possible circle matching point L1's initial direction of motion

Men om det enda vi vet är att ”punkt L1 börjar röra sig i pilens riktning”, kan cirkeln också vara mindre, som här,

A smaller circle matching point L1's initial direction of motion

eller mycket större.

A larger circle matching point L1's initial direction of motion

Oavsett hur stor eller liten cirkelbanan är vet vi en sak säkert: punkt L1 börjar röra sig i den riktning som pilen visar.

Multiple possible circles sharing the same initial direction of motion at point L1

Om vi till exempel har en liten cirkel ligger dess centrum ungefär här.

Center of a small circle matching point L1's motion

För en mellanstor cirkel ligger centrum ungefär här.

Center of a medium-sized circle matching point L1's motion

Och för en stor cirkel ligger centrum ungefär här.

Center of a large circle matching point L1's motion

Om vi nu bara tittar på de här cirklarnas centrum,

Centers of the small, medium, and large circles compared

ser vi att oavsett om cirkeln som punkt L1 är på väg att följa är stor eller liten, måste dess centrum ligga någonstans längs den undre länkarmens förlängda linje.

Circle centers all lying along the line extending from the lower arm

Samma sak gäller den övre länkarmen.

Circle centers lying along the line extending from the upper arm

När punkterna L1 och A1 rör sig samtidigt finns det därför bara ett rotationscentrum som fungerar för båda: punkt P, där de förlängda linjerna från den övre och den undre länkarmen skär varandra.

Point P as the only center satisfying both L1 and A1 motion

Punkterna L1 och A1 sitter nu fast i hjulet (hjulhållaren).

Om vi då kallar däckets centrum för punkt T,

Tire center point T marked on the hub carrier

är punkt T i just det ögonblicket på väg att röra sig längs en cirkelbana med centrum i punkt P.

Point T moving along a circular path centered at point P

Men strikt sett talar vi bara om det allra första ögonblicket av rörelsen. När det gäller vilken riktning punkten är på väg i är det alltså fortfarande den här pilens riktning.

Arrow showing point T's initial direction of motion

Varför det momentana centrumet hela tiden flyttar sig

Varför tittar vi bara på just det ögonblick då rörelsen börjar?

Jo, om hjulupphängningen fjädrar in eller ut så här,

Suspension moving through its stroke

flyttar sig skärningspunkten P mellan de förlängda linjerna från den övre och den undre länkarmen.

Point P shifting to a new location after suspension stroke

Det betyder att punkt T nu är på väg att följa en cirkelbana runt en annan punkt än tidigare.

När däcket rör sig upp och ner ändras cirkelns centrum hela tiden. Punkterna L1 och A1 följer alltså inte enkla cirkelbanor runt en och samma fasta punkt. I stället har deras banor en krökning som hela tiden förändras när det momentana centrumet flyttar sig.

Hur som helst är det viktiga att cirkelns centrum hela tiden flyttar sig.

Från punkt P till rollcentrum

Hittills har vi tittat på rörelsen som om bilen hängde fritt i luften och själva karossen hölls stilla.

Men när vi ska förstå krängningsrörelsen måste vi ta hänsyn till ytterligare en rörelse.

Det är cirkelrörelsen runt mitten av däckets kontaktyta mot marken (strikt sett den punkt som däcket lutar kring).

Circular motion of the body around the tire contact patch center

Från och med nu visar jag bara hjulupphängningen på ena sidan, så att bilderna blir lättare att se.

Single-side suspension diagram for clarity

Bilen kan röra sig runt en punkt nära däckets kontaktyta så här,

Car body pivoting around a point near the tire contact patch

eller så här.

Car body pivoting the opposite way around the tire contact patch

Och även från ett läge som det här,

Car body in a tilted starting position

kan bilen röra sig vidare så här när hjulupphängningen fjädrar.

Förstår du hur jag menar?

Ett, två, ett, två … så rör den sig, eller hur?

Men som vi redan har ägnat en bra stund åt att förklara vet vi att det momentana rotationscentrumet när hjulupphängningen rör sig är punkt P.

Så oavsett hur själva karossen rör sig behöver vi egentligen bara fundera på hur punkt P är på väg att röra sig.

Point P's motion tracked independent of body movement

I det här fallet är punkt P på väg att röra sig i pilens riktning.

Arrow showing point P's initial direction of motion

Men återigen: om vi bara tittar på själva ögonblicket då rörelsen börjar behöver cirkelbanans centrum inte ligga i mitten av däckets kontaktyta. Det kan ligga var som helst längs linjen mellan kontaktytans mitt och punkt P.

Line connecting the tire contact patch center and point P, along which the roll center lies

Krängningsrörelsen är en kombination av hjulets rörelse runt punkt P (punkterna L1 och A1:s cirkelrörelser) och karossens rörelse runt mitten av däckets kontaktyta (punkt P:s cirkelrörelse).

Om vi hittar den punkt som samtidigt uppfyller båda dessa cirkelrörelser ser vi alltså att det är rollcentrum.

När vi gör samma sak på båda sidor är därför punkt M, där de två blå linjerna skär varandra, rollcentrum.

För att verkligen förstå den här sortens geometriska rörelse måste man använda bilder när man förklarar den.

Att försöka förklara den utan bilder är nästan detsamma som att inte förklara den alls.

Och om du inte kan rita en bild som förklarar något, har du nog inte riktigt förstått det själv heller.

Så jag vill börja med att se till att jag själv verkligen förstår det.

När du väl förstår rollcentrum kan du till exempel också se att om du konstruerar hjulupphängningens geometri så att punkterna P på vänster och höger sida sammanfaller, kan du få en bil där däckens cambervinkel mot marken inte förändras alls när bilen kränger.

Du kan också förstå vad det egentligen innebär att placera den övre och den undre länkarmen parallellt.

Men hur smart du än är är det viktigt att själv rita bilderna.

Så om du har svårt att förstå något är det ännu viktigare att faktiskt rita och tänka igenom det själv.

Nåväl, det var allt för den här gången. Ett långt och fullständigt meningslöst svammel om något som du egentligen inte har någon nytta av. Haha.